Morsdag

I morgon är det morsdag. En känslosam dag. För fyra år sedan fick jag mitt första morsdagskort. Det var ett fotavtryck på W och det stod Hyvää äitienpäivä på det. Det var sköterskorna på intensiven i Helsingfors som hade pysslat och lagat kortet. Det var ett av de finaste sakerna de gjort där på intensiven. En sak som värmde och rörde mycket.

Det är 16 år sedan jag fick ge min mamma ett morsdagskort eller present. För 15 år sedan fick hon en blomma på graven. Idag har jag och pappa köpt en blomma till hennes grav.

Morgondagen kommer att medföra besök på två åldringshem där "gambäfammona" bor och sen ut till fammo och faffas villa. Vem vet, kanske jag får kaffe på säng också, så då är dagen en perfekt morsdag.

4 år!!!

Här är vår lilla cooling som dagen till ära fått lippis, ballong och solglasögon. Dagen har varit intensiv och ganska lång, men en riktigt bra dag.

Grattis W på 4-års dagen!

2 år!!!

Helt otroligt hur snabbt dessa två år har gått! Grattis M på födelsedagen, som var igår!!!

För ett år sedan såg hon ut såhär:

Liten uppdatering

Det började bli dags att uppdatera bloggens utseende lite med nytt foto vid rubriken. Så här glada barn har vi då kalasen närmar sej. M blir 2 år och W 4 år inom den närmaste tiden.

Grattis!

Grattiskramar till kusinen M som fyller 1 år idag! Kalas på fredag!

Inga bildbevis...

Jaa, mycket ska man se innan ögonen trillar ur huvudet. För att inte tala om vad man ska uppleva. Häromdagen införskaffades tre par skidor hit till Lilleberga. Ett par fanns här redan, så då kan ni säkert räkna ut att alla tvåfotingar här i huset har ett eget par skidor. Jepp! Till och med mor Å!!! Skidupplevelserna från lågstadietiden var inte de mest angenäma eftersom lärarna alltid kommenterade i stil med: Å, du får starta sist så inte alla behöver skida om dej då du skidar så sakta. Det är minsann upplyftande för en 10-11 åring att höra. Trauma för livet närmare sagt.

Nå, nu har traumat bearbetats då. W och M fick vara med fammo en stund då Å och T for till Heimbacka och skida. Redan i bilen till skidspåret funderade Å på om hon borde svänga om och söka medicinsk hjälp, men med tålmodige T vid sin sida närmade hon sig spåret. Med lite våld och mycket hjälp står Å där med skidor under fötterna och stavar i händerna. Ja ei kun menoks...

Spåret började med en brant nedförsbacke och mitt i backen var det säkert en älg eller något annat liknande som skrämde Å så hon tappade balansen. Tårarna sprutade och inkontinensen gjorde sig påmind då Å vred sej av skratt... T försökte se lugn och tålmodig ut och efter en lång stund kom Å sig upp igen. Svanskotan fick sig en stöt men självförtroendet fick sig en skjuts i positiv riktning, så resten av skidturen blev nästintill trevlig.

Nu är det då en stuga i Lappland och Vasaloppet som är nästa projekt, eller så inte. Med lite mera träning i skidspåret finns det kanske en liten chans att Å hinner med barnen i framtiden. Åtminstone den första dagen.

Tänk vad 22 års vila har gjort gott!

Ähtäri

Igår var vi till Ähtäri djurpark hela familjen. Roligt att se alla djur, men barnen var inte så entusiastiska som vi hade hoppats. Trots det var det en rolig dag.

Vildsvin och våra egna smågrisar.


Bildbevis över skidåkningen.




Inte så roligt då bara storebror får skida...