Onsdag

Idag har hela dagen gått åt att köra med traktorer, försöka få mat i barnen, byta kläder på W och virra halvt bort sig i storstadstrafiken.

Ws dag har varit full med elände. Morgonen började ganska bra med laboratorieprov. Sen blev det grötdags, men vi hann aldrig riktigt börja äta förrän sköterskan kom ihåg att vi måste få Ws morgonvikt. Då blev det att riva upp honom ur sängen och försöka få honom att stå. Jepp, jepp! Jag försökte nog säga att han inte har stått ännu, om det skulle gå att göra på nåt annat sätt, men nej... Resultatet av detta var att W kissade på vågen och golvet, orkade inte alls stå själv, så ingen vikt blev tagen då. Nå, sköterskan verkade nöja sig med att det inte blev till något och då vi kom så långt så W hade nya byxor, slangarna på plats och bekvämt att sitta och vi just skulle fortsätta äta gröten kom samma sköterska in och sa att W får sitta på vågen i sängen istället. Tack och lov behövde vi inte klä av honom igen, utan hon räknade bort klädvikten. Sen var det då dags för gröten igen. Tror nån att W åt gröten som hade blivit iskall? Nån som tror att han ville äta den då vi värmde den i micro en stund? Nepp, det blev inte nån morgongröt.

Sen blev det putsning av katetrar och lite annat pill för att sedan småningom bli lunch. Eftersom morgongröten inte hade ätits så konstaterade vi att lunchen kommer att gå åt, vilken den också gjorde, tills W spydde. Stopp i tarmarna helt klart. Ringde på sköterskan och sa att nu ska vi ha lavemang här, för såhär kan det inte fortsätta. Hon skulle konsultera läkaren och en god stund senare dök hon då upp med en bamsestor spruta med koksaltlösning i. Hela sprutan tömdes och så även Ws tarm. Äntligen! W blev oskojat 1 kilo lättare. Förstår inte hur han inte har kunnat äta??? Hmm... Efter lavemanget orkade han inte äta alls, utan drack lite saft och somnade.

Så länge han sov passade vi på att fara på lunch. Då vi kom tillbaka var sköterskorna i full gång med att ta blodtryck och planera in lungröntgen. De hade även bytt ut "dränlådorna" som suger ut "sörjan" till påsar med undertryck, så nu kan W förflyttas lite enklare. W och T for på lungröntgen och Å och M for iväg mot Vanda för att söka efter mobbo. Efter många om och men hittades mobbo och vi hittade även tillbaka.

Sen blev det lekstund med mobbo tills det blev kvällsmat. Helt okej med soppa slank ner men sen vid kvällsmedicinen spydde W upp medicinen och lite chips, som han hade ätit som efterrätt enligt läkarens ordination. Nya mediciner gavs med jogurt, så då hölls de nere. Förstår inte vad det är med medicinen, för W har aldrig haft svårt för att ta medicin, men nu "tjöijis" han vid varje medicintagning. Ingen skillnad om de är som piller eller utblandade i vätska.

Då mobbo hade lekt färdigt förde Å och M honom till hotellet och orienterade sig tillbaka till mäckenhuset. Nu sover M och T är vid sjukhuset hos W ännu, så det allra senaste nytt har jag tyvärr inte att ge er ännu. W är i tehovalvontarummet idag ännu, så T kommer hit till mäckenhuset i natt. I morgon är det fammo och faffa som står för programmet!

Nu kom T "hem", så W sover efter lite gröt, kakkande och medicin.

Vilse i myrstacken

Idag trodde moder Å att hon minsann hittar i storstan, så nån gps behövs inte... Nej, nej! Nog har folk hittat i Helsingfors utan gps förr! Nåväl... Fader T log lite grann då Å backade ut från parkeringen med M i baksätet och med siktet inställt på Sibbo. Väl utkommen på vägen gjorde Å den första högersvängen ut på stora vägen men glömde sen att byta fil, så vips var bilen inte alls påväg mot ringtrean eller motorvägen eller överhuvudtaget åt rätt håll. Ingen panik då ännu. Lite vänstersvängar så hittas Mannerheimvägen i ett nafs. Jepp, jepp... Inga vänstersvängar här inte, så plötsligt var vi påväg genom ett stort vägarbete där man endast kan köra rakt fram.

Vatten börjar skymta, så Å drar en lättnadens suck... NU vet hon var hon är, eller så inte... Inte brukar det finnas en färjterminal här inte! Ööhhh, var är vi? Kullerstensgator, spårvagnsspår och enkelriktade gator. Ingen motorväg eller ens en vägskylt som påminner om Sibbo i sikte! Bäst att krypa till korset och skicka sms åt T att han nog hade rätt angående gps:ens funktioner. Likaså ett sms åt vännen S som sitter i Sibbo och väntar på oss. Då, plötsligt händer det! Uspenskikatedralen skymtar med sina nyputsade kupoler! Jaaa! Jag har äntligen hittat rätt, eller åtminstone vet jag var jag är. Sådär småningom dyker även skyltar med Östra centrum upp så resten av vägen går utan desto större blessyrer.

Dagen i Sibbo blev hur trevlig som helst om än tiden blev knapp... Inför hemresan blev en karta uppritad och allt var frid och fröjd. Eller? Håll till höger, håll till höger upprepades som ett tantra. Att sen vännen S skickade ett sms om att jag inte ska svänga före bron, för då kommer jag till Uspenskikatedralen igen, glömdes bort då jag såg skyltar med centrum på. Såklart höll jag till höger och vips var vi på fel väg igen! Mot Uspenskikatedralen och Skatudden. Nåväl, man har ju varit med förr så jag svängde efter en annan bil så plötsligt var jag på Senatstorget tror jag. Svängde vant mot vänster och sen lite höger och plötsligt var jag mitt i centralaste centrum. Kullerstensgator och spårvagnar och massor med folk överallt. Mannerheimvägen förbi forum och såna ställen. Bara att svänga vänster vid tillfälle, som inte verkar komma... Riksdagshuset... Plötsligt hittar jag en väg där man får svänga till vänster på. Norra Hesperiagatan, eller var det Hysteriagatan? Nåväl, sist och slutligen kom vi ut till Mechelingatan och därifrån hittar vi vant tillbaka till sjukhuset där fader T kommer emot oss småskrattande.

Besökstiden var slut, men vi tog nya tag senare igen. Nästa gång blir det gps för hela slanten!