fredag 6 augusti 2010

Hjärtkateterisering

Nu har vi fått tid till hjärtkateterisering. Jag har hittills trott att det svenska ordet för sydänkatetrointi är hjärtkatetrisering, men alltid lär man sig något nytt. Hur som helst. Onsdagen den 1 september ska vi infinna oss på K4 igen. Tanken är att ingreppet ska göras 2.9, så onsdagen går åt till vägning, mätning, blodtrycksmätning, ekg, röntgen, laboratorieundersökning, ultraljudsundersökning, läkargranskning och kanske något besök av socialarbetaren, dietisten och kardiologen.

Förhoppningsvis får vi plats på mäckenhuset, för det är inte sååå roligt att sova i husbilen utanför sjukhuset... Men det går ju det med. Prövad sak.

Natten till torsdag får vi troligtvis sova alla tillsammans någonstans och på torsdagsmorgonen ska W vara oäten och odrucken tills han får sin dos diapam, eller vilken drog de nu använder den här gången. Efter det är det bara att vänta på besked när han får fara iväg på sövning. Då sängen rullas iväg är det att stålsätta sig och låtsas som att vi är hur lugna och trygga som helst, dels för Ws del men denna gång även för Ms del.

Några timmar av oro, tankar och rädslor och så får vi förhoppningsvis tillbaka en groggy W med reparerat hjärta som inte behöver mera Marevan.

Det finns också en möjlighet att de inte gör kateteriseringen, utan att det räcker med ultraljud via matstrupen, men vi förbereder oss på kateterisering, så behöver vi inte bli besvikna. Efter kateteriseringen måste W ligga stilla i sängen några timmar, så han inte får någon stor blödning vid ingångshålet i ljumsken. Sist gick det bra då han ändå fick ligga och titta på film. Hoppas det går lika bra den här gången.

Annars går livet vidare här på Lilleberga. Dag efter dag, vecka efter vecka. Hösten börjar göra sig påmind med mörka kvällar då lampor får tändas. Även långbyxor har blivit aktuella ibland. En fantastisk sommar börjar lida mot sitt slut. Allt har sin tid.

onsdag 28 juli 2010

Trots...

Trotsåldern är minsann aktuell här på Lilleberga nu. W inleder och M hakar på med allt som är emot mor och fars viljor. Ingen skillnad om det har med ätande, sovande, lekande, avklädande, påklädande, farande, kommande... Allt ska ifrågasättas och prövas.

Vardagen har inletts här igen efter de 4 långa semesterdagarna. Känns helt bra att börja jobba igen, men visst skulle det vara trevligt med en 4 veckors betald ledighet.

På fredag firar Å och T sin femåriga bröllopsdag. Helt otroligt hur tiden går snabbt då man har roligt. Dagen kommer att firas med barnfri måltid vid Fäboda antar jag. Förhoppningsvis blir det många flera bröllopsdagar att fira i framtiden, inte flera datum eller med flera partners, utan samma datum med samma partner, bara flera år...

torsdag 22 juli 2010

Livets mening

Det är inte alltid lätt att förstå livets mening eller vändningar. Någon får bra nyheter, en annan dåliga. Livets gång, javisst, men ack så orättvist. Man ska alltid ta vara på stunden och vara nöjd med vad man har, för man vet aldrig vad som väntar runt hörnet.

Skickar styrkekramar söderut och önskar av hela mitt hjärta att allt ska bli så bra det kan bli.

Mindre medicin

Söndagens kontroll gick som väntat. Allt var "erinomaista" och vi fick sluta med Spiresis, vätskedrivande helt, så nu är det bara Marevan, blodförtunnande, och Furesis, vätskedrivande som är kvar.

Minskade dosen på medicin har inneburit en blöjlös veckobörjan på villan. En bra början, men slutet är inte nära, för blöjanvändandet alltså.

I morgon blir det en utflykt till Bennäs där goda vänner hyrt en grävmaskin. Annars är det lugnt på hemmaplanet. Semestern börjar vara slut för Å, men några lediga dagar är det ännu.

fredag 16 juli 2010

Semester

Här på Lilleberga firar vi semester för tillfället. T har semester istället för permittering och Å börjar sin 4 dagars semester på måndag. Kan e vaa na betär?

Lite dåligt med uppdateringar har det blivit på senaste tiden, men vi kan ju skylla på det vackra vädret. Inte så ofta man tycker det nästan är för varmt, men de senaste veckorna har det nog varit på gränsen. Men vilken lycka att märka att W orkar så bra som han gör fastän det är varmt. Visst blir han svettig, men vem blir inte det i den här värmen?

I trädgården händer inte så mycket annat än att ogräset frodas och pumporna blommar. Gräset blir klippt med jämna mellanrum och ogräsbekämpningen sker med ojämna mellanrum. Allt har sin tid. I vinter då snön ligger som ett tjockt täcke är det ingen som minns ogräset mellan plattorna eller stenarna. Just nu är det heller inget som stör mor i huset desto mera. Hon njuter mera av att barnen leker och trivs i det vackra vädret. Far i huset störs inte heller nämnvärt.

Inkommande vecka blir det dags att undersöka årets blåbärsskörd lite närmare. Jordgubbar har redan frysts ner, så nu är det dags för "ögonbären". Ni vet väl att det är bra för synen att äta blåbär? Ut i skogen och plocka blåbär!

På söndag är det dags igen för en hjärtkontroll i Vasa. Jo, på söndag. Bra med läkare som brinner för sitt jobb, så han jobbar t.o.m. på söndagar så vi inte behöver åka ända till Tammerfors, utan det räcker med Vasa. Vad man ser på W så är vi inte oroliga för vad Olle kommer att hitta. Troligen kommer allt att vara som förr, så vi fortsätter på samma sätt.

Annars är livet sig likt på Lilleberga. M har blivit mera självständig och går mest och sjunger och spexar. "Söll" är hennes motto, så ska man undvika konflikter så är det bäst att låta henne göra det mesta "söll". Påminner om mor i huset som lär ska ha själv skuttat vagnen istället för att sitta i, med orden "kan sölv" som motto. I och med M´s "söll" så har även W börjat göra saker själv i större utsträckning. Så hädanefter behöver vi inte lyfta in våra barn i bilen, för de klättar själva. Bra så, men ibland skulle det vara enklare om de inte vore så självständiga.

Nu har lugnet sänkt sig över Lilleberga. Dags att söka sig i säng så man orkar med en ny dag på Lilleberga i morgon. God natt!

onsdag 16 juni 2010

Mera än ett år...

Ja, nu är det mera än ett år sedan vi började skriva här i bloggen. Ett år har gått otroligt snabbt. Många nya vänner har vi mött, några har vi mist. Livet har sin gång och varje dag är en gåva. Ibland känns det motigt att leva mitt i kaoset som skapas med en två-åring och en fyra-åring som gör sitt bästa att göra slut på mamma och pappa. Men nog är de ju världens underbaraste barn ändå. Speciellt då de sover.

För tillfället är kvällarna extrakaotiska. M vill inte börja sova, hon har inte tid. W har tid att sova, men kommer inte till ro då lillasyster susar på och stör. Sena kvällar blir till sena morgnar som ger sura barn och trötta föräldrar.

Ikväll har vi varit kulturella och besökt "Yyttäbysdagana" (med reservation för stavningen) i Ytteresse. Gamla traktorer, vildsvinskultingar och grilla korv. Enligt W var tältet det bästa. M misstänker jag blev mest imponerad av en ko vi såg då vi gick tillbaka till bilen. Mycket folk, men ganska lite bekanta. Roligt att vara lite delaktig i vad kommunens byar arrangerar. Man borde ge mera tid åt sådant, för det är ju roligt för både barn och vuxna.

I morgon fyller kusin W hela 8 år! Grattis!

torsdag 3 juni 2010

Snorigt ännu

Jaa, det rinner snor ännu bara här. Misstänker det är andra förkylningen och eventuellt lite pollenallergi som gör sitt till här...

Annars blommar tulpanerna och vårblommorna i trädgården, myrorna lever loppan och gräset växer så det knakar.

Vi har besökt villan i år redan och hittat årets andra orm där. Veckan före hade mobbos hittat en orm också. M var ca 20 cm ifrån ormen då T upptäckte den... Han hann ta undan M och halshugga ormen förrän den försvann. Snabb som blixten.