Sommar

Nu är det helt klart sommar! Härligt!

Trädgården får sig en omgång och alla trivs att vara ute. Snabb middag inne, saftpaus i trädgården för att sedan fara in till kvällsgröt och nattsaga. Blombänkar rensas, blommor flyttas, trädgårdslandets frön blir sådda... Gräset klipps och trimmas... Glass äts i tid och otid...

Framtiden funderas på... Nytt arbete på gång eventuellt. Saa sii... Lagom "leido" får en orolig själ att söka förändring. Men förändring är oftast bra.

Annars händer det inte så mycket på Lilleberga, annat än vardagens sysslor. Bra så! Men bara det blir sommar ordentligt nu blir det nog dags för lite social samvaro med vänner igen. Känns som man inte riktigt hinner med alla då det är vinter och vår med vardagsstressen som är då. Nu då det börjar vara sommar så blir livet mindre stressigt på något konstigt sätt.

En månad

Ja, en månad har gått sedan senaste uppdatering. Det har varit en månad fylld av förkylningar och maginfluensor och allmänt dålig hälsa. Nu börjar vi vara i skick på nytt, så vi hoppas att mars är en bättre månad än februari. M har haft öroninflammation! Det är första gången någon i denna familj har haft örproblem, men även Å kände av öronen lite i samma veva som M, så det är väl nog bara att skylla på dunderförkylningen vi har haft. Turk-baciller som T släpade hem...

I februari har vi också hunnit fixa lite på Ms säng, men kvällarna är korta, så den är ganska långt ifrån klar, men förhoppningsvis hinner den bli klar förrän hennes nuvarande säng brakar ihop.

På jobbfronten är det ganska klimpigt. En har massor och den andra mindre, men båda har större och mindre problem att lösa. Varje dag är en utmaning, men det är ju så det ska vara... Men ibland känns knackkorvsradare vid Snellmans som ett ganska lockade arbete. Eller tändsticksplockare...

Framtiden för barnen har också varit på tapeten. Eftersom barnen nu är i Kållby i dagis, så är det ju inte så smart med tanke på framtida skolgång, för de kompisar barnen får vid Madicken är ju inte de som blir skolkompisar förrän i högstadiet. Så förhoppningsvis blir det flytt till Sandskutan i höst. Då får barnen dessutom skilda grupper med egna kompisar och stimuli enligt egen ålder. Viktigt för både M och W.

I helgen blev det skidåkning för första gången den här säsongen. Det var nog bara M och W som skidade, men bra så! W prövade dessutom att skrinna, men det var nog svårt.

Inkommande helg blir troligen ganska friluftsinspirerat om vädret håller i sig. En tur till fammo och faffas villa är inbokad och kanske en sväng till vänner ute på landet. Förhoppningsvis hinner vi måla lite på Ms säng också.

Vardag igen

Nu är det vanlig vardag igen. W och M har repat sig och T har kommit hem från Turkiet och vardagen rullar på.

Idag fyller kusin T 3 år. Grattis! Kalas blir det på lördagen har vi hört ryktesvägen, så presenten är inhandlad, men inte inpackad.

Nu blir det dags för kvällsmål här.

Bättre och bättre

Just när korvsoppan var serverad kom fammo hit. M som inte orkat göra så mycket hittills idag åt lite soppa som fammo matade och orkade till och med busa lite. Nu sover hon skönt i soffan medan storebror W är ENSAM ute. Jag sitter vid köksbordet och lurpassar på honom hela tiden, för jag litar inte på att han kommer ihåg att inte fara ut på vägen eller iväg med grannarnas barn som också är ute.

W "pynjar" på där ute med sin trampatraktor och snöklimpar. Han skulle lägga i ackuladdaren till traktorn sa han. Tror det är hälsosamt för honom att vara ute ensam lite, för då ser han att det nog är lite roligare att vara ute med M än ensam. För det mesta försöker han byta syster till en annan flicka vid Madicken. Syskonkärlek brukar man väl tala om...

W har planerat sommaren idag. Han och kusin L ska ha cykeltävling och se vem som cyklar snabbast. Han ska bli lika snabb att cykla som kusin W. Dessutom ska han ta cykeln till Madicken och tävla med barnen där också. Undras just varifrån han har fått tävlingsinstinkten ifrån? Inte är det från mor i alla fall, åtminstone inte då det gäller sportsliga aktiviteter.

Annars är det otroligt vad lite kaffe gör. Vi kokade kaffe efter soppan och vips fungerar min hjärna på flera kugghjul än före. Känner mig inte dödstrött, utan bara slö och allmänt lat. Före kaffet funderade jag allvarligt på att sova en stund på dagen, men nu känns det bättre. Får nog citera en kompis kommentar: Mera kaffe åt folket!

Nej, nu ska jag se om W kan tänka sig att komma in igen. Vågar inte utmana ödet och låta honom bli för trött där ute. Vem vet, kanske han vilar en stund nu efteråt så även jag kan slappa i soffan en stund. Vardagslyx skulle det vara minsann!

Bättre sent än aldrig

Uppdateringen på bloggen har lidit på grund av julstress, konfektabstinens, julefrid, julklappsöppning, leksaksletande, pulkaåkning, godisätning, lediga dagar, jobb, besök, vardag och fest. Men nu är det helt vanlig vardag med en liten stund ledig före gröten ska matas i hungriga barn.

Ett bevis på att vi har haft fullt upp är att det inte blev skickade några julkort i år... Så tack för julkorten ni som har skickat. Vi tar nya tag i nästa år, men publicerar här ett foto som eventuellt kunnat bli julkortet år 2010.



Julen kom och gick. Många julklappar, mycket god mat, konfekt, släkt och vänner.

Nyåret firades med goda grannar och med lika god trerätters middag. Både det inhemska och svenska nyåret skålades in med odrickbar champagne, men det är ju tanken som räknas.

Mellandagarna och fram till trettondagen var Madickenfria dagar, men turligt nog blev det snabbt dags för dagisdagar, för barnen behöver nog den stimulansen de får på dagis när de har blivit vana med den.

Året 2011 har hittills varit mest vardag med allt vad det innebär. Inne i veckorna har kvällarna gått åt att förbereda följande dag och på helgerna har klädtvätt och städande samt besök av och hos vänner prioriterats.

I helgen blir det dags för hjärtkontroll i Vasa. Vi är inte direkt oroliga, för W susar på och är oftast först i alla aktiviteter i dagis. Då vi frågat personalen om det märks att han har hjärtfel, så skrattar de bara och säger att man inte skulle tro att han har något fel på hjärtat. Förhoppningsvis får vi sluta med den vätskedrivande medicinen så W snart skulle få börja vara utan blöja.

Inkommande vecka blir en utmaning eftersom T åker utomlands och Å ska sköta ruljansen här hemma som ensamstående tvåbarns- och tvåhundsmor. Som tur är har vi goda grannar som lovat ställa upp som hund- eller barnvakt på kvällarna.

Vi ska tro att vardagen håller i sig, så det kanske blir lite oftare uppdaterat här på bloggen också.

Tiden går

Dagarna bara susar iväg. I helgen skördade vi morötter, zuccini, prydnadspumpor och ärter. Planterade hallonbuskar och flyttade perenner. Klippte gräsmatta och lekte. Rensade blåbär och lingon. Kokade och frös in morötter, zuccini och lingonsylt. Städade, bakade, jobbade och hade främmande. En mycket aktiv helg med andra ord.

Nu är det redan onsdag så snart är det helg igen. Då blir det kalas för närmaste släkten. Så före det blir det att baka och städa igen. Otroligt hur snabbt veckorna och månaderna går. Snart är det dags för Helsingforsresan, så vi försöker hålla bacillerna borta...

Annars händer inte så mycket nytt här på Lilleberga för tillfället.

Drömmar

För en tid sedan då W vaknade frågade han genast: Var är chipsmaskinen? Den som var bakom dörren... Oförstående mor som Å är frågade hon va? Vilken maskin? Chipsmaskinen, svarade W, som jag o M har byggt så inte mamma och pappa behöver knara då vi inte har någon chips. Han hade helt klart drömt om en chipsmaskin. Några dagar senare ritade han också denna chipsmaskin på papper, så man förstår nog att drömmen var verklig.

Likaså var M strålande glad i morse då hon vaknade. "He e ååter" sa hon flera gånger. Å och W frågade flera gånger vad det var som var "ååter", dvs. fast. Då gick hon fram till väggen i sovrummet och sa: Dähäär e ååter nu. He ha int braka naa. Hon hämtade pappa för att han också skulle få se att väggen var hel och inte söndrig. Vi försökte fråga om hon har drömt, men hon bara tittade oförstående på oss och sa nej...

För någon natt sedan talade M i sömnen om att "krabbo får int koma naa". W och M har en plastkrabba som de brukar leka med på andra våningen. De kastar ner den i trappan och springer undan. Tydligen var det en sådan lek som behövdes bearbetas under natten också.

Igår hade M också en låtsasmus i handen som vi skulle klappa. Då vi gick in i leken och sa att den sprang upp för trappan for hon snabbt i trappan och hämtade den. Sedan då vi sa att den sprang på golvet sprang hon hårt undan med skräckblandad förtjusning. Det var på fullaste allvar. Ingen tvekan om att hon faktist såg musen.

Små små händelser som är som guldkorn i vardagen. Tänk om man kunde komma ihåg alla roligheter sen då barnen är stora. Man kan ju skriva ner händelser, men ändå får man inte dokumenterat känslan och stämningen.

Nu blir det dags att ta fram dammsugaren och ge sig på jakt efter hundvalparna vi har springande/rullande på golvet. Hoppas inte E&E springer ivägen.

Trots...

Trotsåldern är minsann aktuell här på Lilleberga nu. W inleder och M hakar på med allt som är emot mor och fars viljor. Ingen skillnad om det har med ätande, sovande, lekande, avklädande, påklädande, farande, kommande... Allt ska ifrågasättas och prövas.

Vardagen har inletts här igen efter de 4 långa semesterdagarna. Känns helt bra att börja jobba igen, men visst skulle det vara trevligt med en 4 veckors betald ledighet.

På fredag firar Å och T sin femåriga bröllopsdag. Helt otroligt hur tiden går snabbt då man har roligt. Dagen kommer att firas med barnfri måltid vid Fäboda antar jag. Förhoppningsvis blir det många flera bröllopsdagar att fira i framtiden, inte flera datum eller med flera partners, utan samma datum med samma partner, bara flera år...

Sakta men säkert

Sakta men säkert verkar INR gå uppåt nu. Så nu ska W inte pickas förrän på torsdag. Skönt med en mellandag!

Vardagen har blivit ännu mera vardagslik nu då T har varit på jobb idag. W har tagit sin medicin utan protester och båda barnen har varit tämligen lugna och snälla.

Tammerfors i morgon

I morgon blir det dags för första kontrollen efter operationen. Vi behöver "bara" till Tammerfors den här gången. Resan görs med tåg. Förhoppningsvis hinner vi hem med tåget som far 15 från Tammerfors, för annars måste vi vänta till 17.

Vardagen har börjat sådär smått här på Lilleberga nu. W är trött och arg ibland, men för det mesta går det ganska bra. Han vill ofta vara ifred en stund och antagligen går han igenom olika händelser då, för oftast är han gladare då han fått sitta en stund för sig själv. Det är ju en stor händelse som han behöver få tid att bearbeta. Vi märker på honom att han ofta frågar efter oss och funderar om han får komma med och om han får göra olika saker. Allt detta tyder på att han är lite osäker på läget ännu, men tids nog ska det nog ge med sig ska vi tro.