Tacksam

Tacksam är en känsla och ett ord som kan rama in min dag idag. Jag är så tacksam för att vi har två underbara (trotsande, nervpåfrestande) bajsmaskiner till barn. Tacksam för att jag har en underbar man att dela min vardag med. Tacksam för att ha ett arbete. Tacksam för att ha vänner.

Vissa dagar ser man inte träden för skogen och det är inte bra. Det finns ju många uttryck som är ganska utnötta, men som är så sanna. Carpe Diem är ju ett. Man ska fånga dagen. Som småbarnsförälder är det ganska svårt att fånga dagen då vardagen består av ett virrvarr med blöjor, mat, städning, utelekar, vantar, våta tröjor, glasspauser, skrik, gråt, skratt, mys, trots, sång, dans och tupplurar. Det är först då barnen somnat som man hinner och orkar reflektera över väsentliga saker här i livet.

Att sjunga är ett ganska bra sätt att fånga dagen här för tillfället. M älskar sånger och härmar allt som sjungs. Igårkväll då det var dags att sova sjöng hon "lilla lamm, lilla lamm, lilla lamm, lilla lamm" tills mina öron var överfyllda. Det var trots allt lite variation till favoritsången "Ja må han leva" som både M och W sjunger i tid och otid för tillfället. Bra att utöka repertoaren lite.

Ta vara på vardagen! Det är vardagen som är livet!

Superdag!

Från att dagen började dåligt har det bara blivit bättre. W har ätit ordentligt, tagit sin medicin efter lite protester, kakkat, lekt och varit på superbra humör! Månne en viss M hade med saken att göra? Tack!

Ett jättestort paket som får W att först bli lite fundersam, men sedan glad!



Leka, leka, gräva, lasta... Tänk att W själv satte sig upp flera gånger! Igår orkade han bara sitta en liten stund förrän det var aj, aj, oj, oj. Idag satt han minst tre timmar med endast små pauser emellan.



Här syns även det fina operationsärret. Inte många som kan tro att det är mindre än en vecka sen operationen!



Stilstudie på parkering!



I morgon blir det fortsatta besök, för då kommer mobbo. I övermorgon lär fammo och faffa vara på intågande, så för tillfället går det bra att vara här! M tycker det är tråkigt allt som oftast, men vi ska tro att W tillfrisknar snabbt nu med så här mycket besök, så vi snart får börja städa här på mäckenhuset.

T fick inte vara över natten på sjukhuset inatt, för W är på tehovalvonta i natt, men han somnade snällt efter jogurt och medicin.

Otroliga W

Mot kvällen då vi var till sjukhuset igen visade det sig att W inte alls låg och sov ännu. Nej, W var vaken och låg där och tittade på oss med stora ögon och talade (med hes och låg röst) utan "hengityskone". Han var törstig och fick saft att dricka. Små mängder, men ändå. Jogurt fick han också äta, men det var inga stora mängder av den heller som gick åt, men med tanke på att det var ca 5-6 timmar sedan han opererats så tycker vi att han än en gång är världens duktigaste.

W orkade skämta lite också! När besökstiden gick mot sitt slut och vi berättade för honom att vi ska fara tillbaka till mäckenhuset blev han lite ledsen och sa att han inte vill stanna kvar på sjukhuset utan komma med hit han också. Men vi fick övertalat honom att stanna genom att lova att pappa kommer dit på nytt ännu ikväll, så T är där just nu.

Det har varit en lång dag med många tårar och många skratt. Bergochdalbana både fysiskt och psykiskt. I morgon tar vi nya tag och hoppas att allt fortsätter lika bra som hittills. De lovade oss dock att W inte blir flyttad till avdelningen ännu i morgon oberoende hans tillstånd, utan tidigast på fredag. Lugnande besked, för nivån på övervakningen mellan avdelningarna skiljer sig massor.

Nu blir det natten här. M sover redan och själv är jag också trött. Misstänker att T hittar oss båda sovande då han kommer "hem" igen.