Tur och otur...

Igår har bitarna fallit lite mer på plats inför framtiden. Som det ser ut har jag tryggat min arbetsframtid till slutet av år 2012. Inte illa. Hoppas verkligen att jag gjorde rätt val.

Idag har varit mera otursdag då. Vi var till fammo och faffas villa och skulle simma. Hurtiga jag stegade iväg i vattnet och AAAAJJJJJ... Jag steg på en söndrig flaska på havsbottnet och skar upp min fot ordentligt. En resa till akuten och sex stygn och jättesjukt är resultatet. Har hoppat omkring och inte kunnat stöda alls på foten hittills. Hoppas det känns bättre i morgon, för läkaren skrev inte ut någon sjukledighet åt mej.

Enda sättet att röra sig på har varit att ha en stol/pall framför mej som jag har använt som rollator och skuttat efter med stort besvär. Hela foten värker, så det blir dags för värkmedicin till natten snart. Hade planerat min lördag lite annorlunda...

Barnen har trivts som fiskar i vattnet och vid villan. De har varit ungefär lika mycket i vattnet som på land. De borde somna bra nu, men det låter inte så lovande tycker jag...

Morgondagen blir lugn med eventuellt villabesök med simning och kaffepaus. Förhoppningsvis inga akutenbesök eller andra liknande tråkigheter...

Sommar

Nu är det helt klart sommar! Härligt!

Trädgården får sig en omgång och alla trivs att vara ute. Snabb middag inne, saftpaus i trädgården för att sedan fara in till kvällsgröt och nattsaga. Blombänkar rensas, blommor flyttas, trädgårdslandets frön blir sådda... Gräset klipps och trimmas... Glass äts i tid och otid...

Framtiden funderas på... Nytt arbete på gång eventuellt. Saa sii... Lagom "leido" får en orolig själ att söka förändring. Men förändring är oftast bra.

Annars händer det inte så mycket på Lilleberga, annat än vardagens sysslor. Bra så! Men bara det blir sommar ordentligt nu blir det nog dags för lite social samvaro med vänner igen. Känns som man inte riktigt hinner med alla då det är vinter och vår med vardagsstressen som är då. Nu då det börjar vara sommar så blir livet mindre stressigt på något konstigt sätt.

En vecka igen

Veckorna rusar förbi och vi hinner knappt med... Nu har vardagen fått en helomvändning eftersom T borde vara på jobb 100%, helst redan förra veckan, men, men... Dessutom inte bara på hemmaplan, utan även utomlands... Känns lite tudelat, men säkert blir det bra bara det blir målat.

Nu är dagvårdsansökan inlämnad för båda barnen, så i morgon ska jag ringa och kolla läget. Hoppas att de får samma dagvårdsställe som sist, Flotten, för det skulle vara mycket lättare att komma tillbaka till något som är lite bekant åtminstone.

Som det ser ut kommer även Å att fortsätta jobba heltid åtminstone till slutet på februari, kanske mars, kanske ännu längre. Få se hur vardagen börjar rulla på då, för det är nog tufft att barnen ska börja vara heltid på dagis från att ha varit hemma och slappat länge... Såklart är det ingen som är hemma och råddar här på dagarna, så själva städandet borde bli mindre. Klädtvätt borde också fungera eftersom klädskåpen är fulla av kläder, så de borde räcka till en veckas dagisvistelse i gången. Värre blir det med maten då, för då klockan närmar sig halv fem före man är hemma så borde nog maten stå på bordet ganska fort, för annars hinner vi inte äta kvällsmaten förrän det är dags för kvällsgröt... Förhoppningsvis börjar barnen äta ordentligt på Flotten, så de inte är vrålhungriga då de kommer hem.

Den som lever får se...

Tiden går

Ja, tiden den går oförskämt snabbt för tillfället. Dagarna är fyllda av trots och prövningar men även pussar, kramar och gos. På måndag börjar Å jobba men det känns bara bra. Stället och arbetskompisarna är de samma som före jul, arbetstiden är 50% så onsdagar, torsdagar och halva fredagarna går åt till jobb. Arbetsgivaren är en annan i och med kommunsammanslagningen, men det borde inte göra så stor skillnad. Arbetsuppgifterna kommer att vara lite nya, men troligtvis blir det bara roligt. Nytt dataprogram att lära sig, men inte ens det känns övermäktigt.

Dagvårdsansökan är inlämnad, så nu ska vi hålla tummarna för att någon snäll och bra dagmamma (eller pappa) hittas. Annars kan det bli knepigt att få arbetsro...

Idag var Å på samtal med polischefen och det gick bra. Har ju haft kontakt med honom via mitt gamla jobb, så det var lite småpinsamt att sitta där och erkänna att man nog har kört för hårt några gånger för mycket... Men han konstaterade bara att det är mänskligt och jag slapp undan med en varning, så nu är det farthållaren som ska användas!

Nu är det igen dags för snarklådan!

Redan december

Vart flyger dagarna iväg? Dagarna blir veckor och snart är det jul. Förhoppningsvis går dagarna lite långsammare nu fram till jul, för Å är arbetslös igen. Eller lönlös, för arbete finns det minsann på Lilleberga. Är det inte blöjbyten och klädtvätt som står på agendan så finns det rum att städa, lekar att leka och saker att fixa.

Ett projekt som borde tas itu med de närmaste dagarna är julkortsfotografering. Det är nästintill "Mission Impossible" att få båda busungarna att titta in i kameran och se någorlunda glada (eller åtminstone vanliga) ut på samma gång...

Annars är det tandläkarbesök, rådgivningsbesök, fysioterapi och annat smått och gott som får dagarna att gå åt... Allt sådan varvat med goda vänners sällskap så som sig bör i juletider.

På tal om jul borde även jultomten kontaktas så han minns att han ska komma på julafton!

Nya äventyr

Ja, nu är det dags för nya äventyr på Lilleberga. Å ska nämligen börja arbeta i morgon. Dock ett kort vikariat, men ändå. Få se hur M börjar bete sig då hon inte får sin kära "tisse" i tid och otid, utan får nöja sig med vanlig mat och dryck. Förhoppningsvis går det bra.

W är inne i en värre trotsperiod just nu. Han har börjat bita M då hon kommer och stör honom i hans lekar och ibland även helt oprovocerat. Misstänker det är en reaktion på operationen ännu, för han är väldigt uppmärksamhetssökande för tillfället. Många samtal går ut på att någon får "píck" eller medicin.

Nu är det lite för mycket ljud i lekrummet, så nu är det dags att avsluta uppdateringen av bloggen.