Tur och otur...

Igår har bitarna fallit lite mer på plats inför framtiden. Som det ser ut har jag tryggat min arbetsframtid till slutet av år 2012. Inte illa. Hoppas verkligen att jag gjorde rätt val.

Idag har varit mera otursdag då. Vi var till fammo och faffas villa och skulle simma. Hurtiga jag stegade iväg i vattnet och AAAAJJJJJ... Jag steg på en söndrig flaska på havsbottnet och skar upp min fot ordentligt. En resa till akuten och sex stygn och jättesjukt är resultatet. Har hoppat omkring och inte kunnat stöda alls på foten hittills. Hoppas det känns bättre i morgon, för läkaren skrev inte ut någon sjukledighet åt mej.

Enda sättet att röra sig på har varit att ha en stol/pall framför mej som jag har använt som rollator och skuttat efter med stort besvär. Hela foten värker, så det blir dags för värkmedicin till natten snart. Hade planerat min lördag lite annorlunda...

Barnen har trivts som fiskar i vattnet och vid villan. De har varit ungefär lika mycket i vattnet som på land. De borde somna bra nu, men det låter inte så lovande tycker jag...

Morgondagen blir lugn med eventuellt villabesök med simning och kaffepaus. Förhoppningsvis inga akutenbesök eller andra liknande tråkigheter...

Akuten, utflykt och ogräsbekämpning

Dagen har varit tämligen innehållsrik. Dagen började då det ännu var natt. W vaknade vid 2-tiden och var hungrig, så då blev det en nattsmörgås. Efter det blev det några avbrott i nattsömnen pga mardrömmar och annat smått. Vid halv fem var gråten så panikartad och Å konstaterade att det var dags för ett besök vid akuten, för W klagade på att örat var sjukt. Han var otröstlig och gick med på att åka till sjukhuset. Väl framme då vi satt och väntade på läkaren sa han: Mamma, jag minns inte vilket öra det var... Nå, domen var ändå öroninflammation, men efter en panadol var det inget fel på humöret eller måendet, så han fick fara iväg till Madicken.

Från Madicken var de på utflykt med buss idag. De hade fått makaronlåda och tittat på djur och ridit på häst, så det var en bra dag. Då Å hämtade dem från dagis låg de och sov båda två. Det hade varit så spännande i bussen, så där hölls de vakna, men sedan de kommit till Madicken igen så somnade de båda.

Ikväll har vi tillbringat en stor del av tiden i trädgården där vi har försökt utrota lite maskrosor och annat ogräs. T har klippt gräsmattan igen, vilket verkligen var behövligt. W har kört med grävmaskinen och jobbat på. M har varit överallt och hittat på det mesta. Båda barnen har också hjälpt till att föra bort ogräset Å har rensat från stenkanten. Vi trodde på att ogräs inte skulle växa genom bark, men vi har nog överbevisat det... Maskrosornas rötter är tjocka som morötter och vitroten växer så det knakar. Så du ger vi upp och planterar smultron och andra snabbväxande växter som breder ut sig bra under "jässgåln". Vad heter "jässgåln" på riktigt förresten? Gärdesgård? Gärdsgård? Eller något helt annat?

Förkylningen börjar ge med sig för barnen, men Å och T är minsann "tjocka i huvudet" ännu. Arbetsdagen är en utmaning bara i sig, och att dessutom vara förkyld så man knappt vet vad man heter, så behöver jag säga att vi är ganska trötta då barnen äntligen somnar. Nå, he e ba ti dra opp snårn å fortsäta!

Sjukhuslekar

Här leks det sjukhuslekar för hela slanten. Dockor och nallar har varit med om labbprov, ultraljud, blodtrycksmätning, röntgen, sövning och olika ingrepp. Alla har blivit friska så de har fått fara hem tillbaka. Då man inte har de rätta instrumenten tar man vad man haver. Som blodtrycksmätare fungerar en sandal med tarra, ultraljudsapparaten är duploklossar, röntgen är den bärbara datorn och en fjärrkontroll. Allt är möjligt!

Sovdags är en plåga här för tillfället. W vägrar somna eller ens gå till sängs. Skulle vara bra att vara tankeläsare, så man skulle veta vilka trådar man ska dra i, men det är väl bara att fortsätta bearbeta och hoppas att det snart går över. Känns inte bra att ha ett barn som inte kan sova pga hjärnspöken... Speciellt eftersom han inte kan sätta ord på vad som är fel. Tips tas tacksamt emot om någon har lösningen på detta!

Tack och hej!

Tack och hej fick vi säga till sjukhuset idag. M och Å hann just och just till sjukhuset förrän vi fick klä på oss jackorna igen och gå tillbaka till mäckenhuset, dock denna gång tillsammans med W och T.

Marevanmedicineringen har avslutats så nu är det endast furesis kvar. Nästa kontroll om ca 6 månader i Vasa, då Olle får bestämma om furesismedicineringen ska ändras eller helt avslutas t.o.m. Känns ganska bra att lämna sjukhuset med en medicin ordinerad, då första gången W blev utskriven ordinationen var 7-8 mediciner uppdelat på 7 gånger i dygnet om jag minns rätt.

Nu ska vi dricka kaffe, leka och packa iväg oss härifrån mäckenhuset. Mot leksaksbutiken!

Mäckenhuset

Vi fick ett rum på mäckenhuset till slut! Vi har just kommit hit efter en intensiv dag med längdmätning, viktmätning, blodtrycksmätning, saturationsmätning, blodprov, ekg, lungröntgen, ultraljud... W har varit duktig och enbart laboratoriebesöket framkallade tårar.

Nu väntar vi på morgondagen då kateteriseringen ska ske. Han är andra i tur, så kl. 9.30 ska vi vara på sjukhuset. W ska vara oäten och odrucken...

En helt bra dag hittills idag. Hoppas vi får sova skönt i natt, skönare än sista natt... Det är ganska trångt och småfuktigt att sova i husbil då det regnar hela natten...

1 år sedan

Ja, i morgon är det ett år sedan W blev opererad. Otroligt hur snabbt tiden går och hur fort man förtränger händelser. Var tvungen att kontrollera vilket datum operationen var, för jag mindes inte.

Om en vecka är vi förhoppningsvis på sjukhuset och har avklarat kateteriseringen som är inplanerad på onsdagen. I morgon blir det att ringa till mäckenhuset och försöka få rum. Så håll tummarna för att vi ryms dit.

Stadsrunda

Idag har hela familjen varit på stadsrunda. De ställen som har besökts är: FPA, banken, arbetskraftsbyrån, posten, sy-fix, halpa-halli, apoteket, biblioteket och sjukhuset. Barnen uppförde sig nästan exemplariskt hela tiden om man bortser från en omkullvält stol vid sy-fix, skyltfönsterundersökning vid halpa-halli och högljudd rundvandring vid biblioteket.

Är så glada för vi fick veta om en graviditet igår. Vilken lycka och vilken överraskning! Känns lite orättvist då vissa kan gå mera än halva graviditeten utan att det syns överhuvudtaget och då jag har varit stor som en flodhäst redan efter 1/4 del av graviditeten.

Lördag eller söndag?

Det är lätt att tappa tideräkningen här i Helsingfors, men jag tror att det är söndag idag. Hur som helst så har dagen fortsatt bättre än i morse. De har trappat ner på kvävoxiden och ingen mera jääplasma har behövts ge. Jääplasma ges om det har kommit mer än 400 ml på ett dygn i dränen förklarade en sköterska idag. Kväveoxiden hjälper till att hålla lungtrycket nere, så då de tog bort det helt igår så var lungorna tvugna att arbeta för full maskin, vilket de inte ännu orkade, eftersom blodmängden ökat så markant efter operationen, så därför sjönk saturationen och därmed blev orken sämre. Nytt försök i morgon antagligen utan kvävoxid.

W har också fått lite extra kalium idag, så vi ska tro att astrup-värdena är bra i morgon nu då.

W hade inte ätit nån lunch och knappt någon frukost, men vi konstaterade senare att de sköterskorna som var där idag inte själva har några treåringar hemma, för de hade frågat att W om han var hungrig och såklart hade han sagt nej, varför skulle han medge det? Så då han inte ville ha mat så lämnade lunchen orörd. Då hade de istället ökat på droppmängden som i sin tur troligen lurat W lite så han faktist inte kände hunger direkt. Men sen ikväll fick vi i honom lite mat efter en stunds övertalning och köpslående.

Annars märks det bra att morfinliknande medicinen har tagits bort, för nu hänger han med igen. Här förut har det varit en liten fördröjning på reaktionerna, men nu skrattade han gott åt M som lekte dj med en bandspelare/radio och dansade där bredvid sängen. W ville själv dansa också, men det blev lite på hälft.

Vi ska hoppas att W blir flyttad till avdelningen i morgon, för på tisdag får vi högst troligen besök hit. Ett besök som troligen kommer att liva upp W massor. Traktorerna och långtradarna är uppställda färdigt, så det är bara "lekkompisen" som fattas!

Om det är nån annan som är påväg till Helsingfors är det bara att höra av sig. Vi vill gärna träffa er! Dagarna flyter ihop och M blir mer och mer frustrerad för var dag som går. Vi ska tro att det blir bättre sen då W är på avdelningen då hon lite mera kan vara på golvet och då lekrummet finns i närheten.

Det var en "ett once in a lifetime" händelse idag, för både M och W sov middag på samma gång! Det passade så bra in så det blev en timmes paus i besökstiden, så vi lämnade W sovande för att söka upp mejlans café. Nere i tunnlarna under sjukhuset irrade vi omkring en bra stund. Vi hittade caféet t.o.m. och hittade nästan genast tillbaka till utgångspunkten. Vi passade på att söka oss fram till kvinnoklinikens café på samma gång, så nu har vi alternativ att ta till då caféet närmast barnkliniken är stängd. Tack och lov för att de har bra skyltat nere i tunnlarna, för utan dem hade vi knappast hittat tillbaka!

Jobbig morgon

I morse var W ledsen då jag kom dit. Han vill inte vara på sjukhuset mera. Han vill ut och leka och inte alls ligga stilla mera. Men han lugnade sig efter en stund.

Lite natrium och lite jääplasma har de gett åt honom nu. Natrium för saltbalansen och jääplasma pga att det har kommit ganska mycket från lungdränen. De har även lagt tillbaka kvävoxid för att lungorna inte ska behöva arbeta så hårt. Idag ska de väl ta bort det igen, så lungorna får vänja sig med den stora blodmängden. Tillika bra att det kommer lite bakslag nu då han är på intensiven ännu, för där märker de ju alla förändringar, men snart vill vi nog få W till hjärtavdelningen så vi får vara meed honom hela tiden. Känns inte alls bra att lämna honom på intensiven då han är ledsen och inte vill vara där...

Vi far allihopa till sjukhuset nästa besökstid, så då ska vi tro att W är gladare.

Lugn dag

Idag har det inte varit några större förändringar i Ws mående. I natt har han inte sovit så bra, men man kan ju inte sova dygnet runt heller. Han hade ätit en smörgås i natt och druckit saft. Som följd av saften hade hans blodsocker stigit så pass mycket så de hade gett insulin. Detta är väldigt vanligt sa sköterskan, så vi litar på det.

Han låg och tittade på tv då jag var dit i morse, men somnade förrän besökstiden var slut.

M är lite småsnorig ännu så hon får vara "hemma" idag. Själv har jag lite sjuk hals, men det kan bero på ventilationen här på mäckenhuset och på sjukhuset. Vi äter vitlök och smörjer med vickssalva, så nog ska det bli härav.

Frågade av sköterskan i morse om W måste flytta till avdelningen idag redan, men hon trodde att det inte är aktuellt ännu. Hoppas han får stanna på teho ännu några dagar. Är så mycket säkrare att ha honom där trots att vi inte får vara med honom så många timmar i gången då.

Torsdag

Idag har W varit lugn och på ganska bra humör då han har varit vaken. Sovit mycket har han gjort, vilket bara är bra. Han har lekt med välten, traktorn och även med täcket. Han kom på att det blir som ett tält då han lyfter upp täcket med benen rakt upp i luften. Inget som mor i huset klarar av fastän hon inte har blivit opererad.

W har ätit lite mat idag också. Makaroner med "murusås". Inga stora mängder, men alltid något. Druckit en hel del har han också.

M har varit lite trött och grinig idag, men vem skulle inte bli det då brorsan bara ligger och sover och hon bara måste sitta i famnen. Så i morgon blir det en sjukhusfri dag för M misstänker jag. Vi får turas om att vara på sjukhuset så att M får busa av sig ordentligt och sova på maten i lugn och ro.

T är på sjukhuset som bäst och M sover. Jag ska också börja sova snart så jag orkar ta morgonpasset vid sjukhuset (8-9) i morgon.

Superkillen

Nu har vi varit en vända till sjukhuset och hälsat på W. Han låg lugnt och sov och var inte alls så svälld som vi hade väntat oss, ännu... Läget har varit stabilt hela tiden och allt går enligt planerna än så länge.

Det enda molnet på himlen just nu är att M ser ut att bli snorig nu... Kan vara tänder, men... Hon har i och för sig gråtit ganska mycket idag hon också, så det kan ju vara det också. Vi avvaktar...