Ny vecka med nya friska tag! W var lite ledsen i morse då jag kom dit, men efter lite uppmjukning blev det bättre. De har gett ännu en påse jääplasma för det kommer ganska mycket ur dränet ännu. Saturationen har hållts fastän kvävoxiden har minskats, så vi ska hoppas att lungorna orkar bättre nu.
Kirurgen var instickande en stund och konstaterade att W snart behöver få komma till vanlig avdelning, för annars kommer vi att ha bilen full med traktorer då vi far hem, för varje gång han har varit inne har det varit minst en ny traktor i Ws säng. Härligt med så kompetenta människor som ändå har humor! W tyckte nog han var snäll, men han ville ändå inte säga hej åt honom.
Vi får troligen veta idag om de menar flytta honom till avdelningen idag eller i morgon. Misstänker att han börjar bli så bra i skick så de snart får svårt att hålla honom i sängen. Ännu gnagar nog dränslangarna så pass mycket inne i magen/lungorna så han vill inte röra sig så mycket, men för varje dag som går blir han mindre öm verkar det som. Idag fick han nog en liten "hutt" av oxanesten (morfinliknande) för han var lite olustig i kroppen och ville att jag skulle massera hans rygg/sida lite. Men efter medicinen blev han sig själv igen och kunde koncentrera sig på filmen "stora maskiner" och äta.
W åt upp hela portionen havregrynsgröt med mycket smör, socker och kanel på. Efter det tog han en morot. Då jag frågade vad han vill att vi ska köpa åt honom från butiken idag överraskade han mig lite igen. Jag föreslog karameller eller chokladrussin, men nej... Han vill ha gröna päron! Så nu ställer vi oss iväg till butiken för att inhandla gröna päron.
W blev glad så jag berättade att han får besök i morgon, så M - du är väntad! Kom ihåg att ta ett paket med!
måndag 21 september 2009
söndag 20 september 2009
Lördag eller söndag?
Det är lätt att tappa tideräkningen här i Helsingfors, men jag tror att det är söndag idag. Hur som helst så har dagen fortsatt bättre än i morse. De har trappat ner på kvävoxiden och ingen mera jääplasma har behövts ge. Jääplasma ges om det har kommit mer än 400 ml på ett dygn i dränen förklarade en sköterska idag. Kväveoxiden hjälper till att hålla lungtrycket nere, så då de tog bort det helt igår så var lungorna tvugna att arbeta för full maskin, vilket de inte ännu orkade, eftersom blodmängden ökat så markant efter operationen, så därför sjönk saturationen och därmed blev orken sämre. Nytt försök i morgon antagligen utan kvävoxid.
W har också fått lite extra kalium idag, så vi ska tro att astrup-värdena är bra i morgon nu då.
W hade inte ätit nån lunch och knappt någon frukost, men vi konstaterade senare att de sköterskorna som var där idag inte själva har några treåringar hemma, för de hade frågat att W om han var hungrig och såklart hade han sagt nej, varför skulle han medge det? Så då han inte ville ha mat så lämnade lunchen orörd. Då hade de istället ökat på droppmängden som i sin tur troligen lurat W lite så han faktist inte kände hunger direkt. Men sen ikväll fick vi i honom lite mat efter en stunds övertalning och köpslående.
Annars märks det bra att morfinliknande medicinen har tagits bort, för nu hänger han med igen. Här förut har det varit en liten fördröjning på reaktionerna, men nu skrattade han gott åt M som lekte dj med en bandspelare/radio och dansade där bredvid sängen. W ville själv dansa också, men det blev lite på hälft.
Vi ska hoppas att W blir flyttad till avdelningen i morgon, för på tisdag får vi högst troligen besök hit. Ett besök som troligen kommer att liva upp W massor. Traktorerna och långtradarna är uppställda färdigt, så det är bara "lekkompisen" som fattas!
Om det är nån annan som är påväg till Helsingfors är det bara att höra av sig. Vi vill gärna träffa er! Dagarna flyter ihop och M blir mer och mer frustrerad för var dag som går. Vi ska tro att det blir bättre sen då W är på avdelningen då hon lite mera kan vara på golvet och då lekrummet finns i närheten.
Det var en "ett once in a lifetime" händelse idag, för både M och W sov middag på samma gång! Det passade så bra in så det blev en timmes paus i besökstiden, så vi lämnade W sovande för att söka upp mejlans café. Nere i tunnlarna under sjukhuset irrade vi omkring en bra stund. Vi hittade caféet t.o.m. och hittade nästan genast tillbaka till utgångspunkten. Vi passade på att söka oss fram till kvinnoklinikens café på samma gång, så nu har vi alternativ att ta till då caféet närmast barnkliniken är stängd. Tack och lov för att de har bra skyltat nere i tunnlarna, för utan dem hade vi knappast hittat tillbaka!
W har också fått lite extra kalium idag, så vi ska tro att astrup-värdena är bra i morgon nu då.
W hade inte ätit nån lunch och knappt någon frukost, men vi konstaterade senare att de sköterskorna som var där idag inte själva har några treåringar hemma, för de hade frågat att W om han var hungrig och såklart hade han sagt nej, varför skulle han medge det? Så då han inte ville ha mat så lämnade lunchen orörd. Då hade de istället ökat på droppmängden som i sin tur troligen lurat W lite så han faktist inte kände hunger direkt. Men sen ikväll fick vi i honom lite mat efter en stunds övertalning och köpslående.
Annars märks det bra att morfinliknande medicinen har tagits bort, för nu hänger han med igen. Här förut har det varit en liten fördröjning på reaktionerna, men nu skrattade han gott åt M som lekte dj med en bandspelare/radio och dansade där bredvid sängen. W ville själv dansa också, men det blev lite på hälft.
Vi ska hoppas att W blir flyttad till avdelningen i morgon, för på tisdag får vi högst troligen besök hit. Ett besök som troligen kommer att liva upp W massor. Traktorerna och långtradarna är uppställda färdigt, så det är bara "lekkompisen" som fattas!
Om det är nån annan som är påväg till Helsingfors är det bara att höra av sig. Vi vill gärna träffa er! Dagarna flyter ihop och M blir mer och mer frustrerad för var dag som går. Vi ska tro att det blir bättre sen då W är på avdelningen då hon lite mera kan vara på golvet och då lekrummet finns i närheten.
Det var en "ett once in a lifetime" händelse idag, för både M och W sov middag på samma gång! Det passade så bra in så det blev en timmes paus i besökstiden, så vi lämnade W sovande för att söka upp mejlans café. Nere i tunnlarna under sjukhuset irrade vi omkring en bra stund. Vi hittade caféet t.o.m. och hittade nästan genast tillbaka till utgångspunkten. Vi passade på att söka oss fram till kvinnoklinikens café på samma gång, så nu har vi alternativ att ta till då caféet närmast barnkliniken är stängd. Tack och lov för att de har bra skyltat nere i tunnlarna, för utan dem hade vi knappast hittat tillbaka!
Jobbig morgon
I morse var W ledsen då jag kom dit. Han vill inte vara på sjukhuset mera. Han vill ut och leka och inte alls ligga stilla mera. Men han lugnade sig efter en stund.
Lite natrium och lite jääplasma har de gett åt honom nu. Natrium för saltbalansen och jääplasma pga att det har kommit ganska mycket från lungdränen. De har även lagt tillbaka kvävoxid för att lungorna inte ska behöva arbeta så hårt. Idag ska de väl ta bort det igen, så lungorna får vänja sig med den stora blodmängden. Tillika bra att det kommer lite bakslag nu då han är på intensiven ännu, för där märker de ju alla förändringar, men snart vill vi nog få W till hjärtavdelningen så vi får vara meed honom hela tiden. Känns inte alls bra att lämna honom på intensiven då han är ledsen och inte vill vara där...
Vi far allihopa till sjukhuset nästa besökstid, så då ska vi tro att W är gladare.
Lite natrium och lite jääplasma har de gett åt honom nu. Natrium för saltbalansen och jääplasma pga att det har kommit ganska mycket från lungdränen. De har även lagt tillbaka kvävoxid för att lungorna inte ska behöva arbeta så hårt. Idag ska de väl ta bort det igen, så lungorna får vänja sig med den stora blodmängden. Tillika bra att det kommer lite bakslag nu då han är på intensiven ännu, för där märker de ju alla förändringar, men snart vill vi nog få W till hjärtavdelningen så vi får vara meed honom hela tiden. Känns inte alls bra att lämna honom på intensiven då han är ledsen och inte vill vara där...
Vi far allihopa till sjukhuset nästa besökstid, så då ska vi tro att W är gladare.
lördag 19 september 2009
Vilse i myrstacken
Idag trodde moder Å att hon minsann hittar i storstan, så nån gps behövs inte... Nej, nej! Nog har folk hittat i Helsingfors utan gps förr! Nåväl... Fader T log lite grann då Å backade ut från parkeringen med M i baksätet och med siktet inställt på Sibbo. Väl utkommen på vägen gjorde Å den första högersvängen ut på stora vägen men glömde sen att byta fil, så vips var bilen inte alls påväg mot ringtrean eller motorvägen eller överhuvudtaget åt rätt håll. Ingen panik då ännu. Lite vänstersvängar så hittas Mannerheimvägen i ett nafs. Jepp, jepp... Inga vänstersvängar här inte, så plötsligt var vi påväg genom ett stort vägarbete där man endast kan köra rakt fram.
Vatten börjar skymta, så Å drar en lättnadens suck... NU vet hon var hon är, eller så inte... Inte brukar det finnas en färjterminal här inte! Ööhhh, var är vi? Kullerstensgator, spårvagnsspår och enkelriktade gator. Ingen motorväg eller ens en vägskylt som påminner om Sibbo i sikte! Bäst att krypa till korset och skicka sms åt T att han nog hade rätt angående gps:ens funktioner. Likaså ett sms åt vännen S som sitter i Sibbo och väntar på oss. Då, plötsligt händer det! Uspenskikatedralen skymtar med sina nyputsade kupoler! Jaaa! Jag har äntligen hittat rätt, eller åtminstone vet jag var jag är. Sådär småningom dyker även skyltar med Östra centrum upp så resten av vägen går utan desto större blessyrer.
Dagen i Sibbo blev hur trevlig som helst om än tiden blev knapp... Inför hemresan blev en karta uppritad och allt var frid och fröjd. Eller? Håll till höger, håll till höger upprepades som ett tantra. Att sen vännen S skickade ett sms om att jag inte ska svänga före bron, för då kommer jag till Uspenskikatedralen igen, glömdes bort då jag såg skyltar med centrum på. Såklart höll jag till höger och vips var vi på fel väg igen! Mot Uspenskikatedralen och Skatudden. Nåväl, man har ju varit med förr så jag svängde efter en annan bil så plötsligt var jag på Senatstorget tror jag. Svängde vant mot vänster och sen lite höger och plötsligt var jag mitt i centralaste centrum. Kullerstensgator och spårvagnar och massor med folk överallt. Mannerheimvägen förbi forum och såna ställen. Bara att svänga vänster vid tillfälle, som inte verkar komma... Riksdagshuset... Plötsligt hittar jag en väg där man får svänga till vänster på. Norra Hesperiagatan, eller var det Hysteriagatan? Nåväl, sist och slutligen kom vi ut till Mechelingatan och därifrån hittar vi vant tillbaka till sjukhuset där fader T kommer emot oss småskrattande.
Besökstiden var slut, men vi tog nya tag senare igen. Nästa gång blir det gps för hela slanten!
Vatten börjar skymta, så Å drar en lättnadens suck... NU vet hon var hon är, eller så inte... Inte brukar det finnas en färjterminal här inte! Ööhhh, var är vi? Kullerstensgator, spårvagnsspår och enkelriktade gator. Ingen motorväg eller ens en vägskylt som påminner om Sibbo i sikte! Bäst att krypa till korset och skicka sms åt T att han nog hade rätt angående gps:ens funktioner. Likaså ett sms åt vännen S som sitter i Sibbo och väntar på oss. Då, plötsligt händer det! Uspenskikatedralen skymtar med sina nyputsade kupoler! Jaaa! Jag har äntligen hittat rätt, eller åtminstone vet jag var jag är. Sådär småningom dyker även skyltar med Östra centrum upp så resten av vägen går utan desto större blessyrer.
Dagen i Sibbo blev hur trevlig som helst om än tiden blev knapp... Inför hemresan blev en karta uppritad och allt var frid och fröjd. Eller? Håll till höger, håll till höger upprepades som ett tantra. Att sen vännen S skickade ett sms om att jag inte ska svänga före bron, för då kommer jag till Uspenskikatedralen igen, glömdes bort då jag såg skyltar med centrum på. Såklart höll jag till höger och vips var vi på fel väg igen! Mot Uspenskikatedralen och Skatudden. Nåväl, man har ju varit med förr så jag svängde efter en annan bil så plötsligt var jag på Senatstorget tror jag. Svängde vant mot vänster och sen lite höger och plötsligt var jag mitt i centralaste centrum. Kullerstensgator och spårvagnar och massor med folk överallt. Mannerheimvägen förbi forum och såna ställen. Bara att svänga vänster vid tillfälle, som inte verkar komma... Riksdagshuset... Plötsligt hittar jag en väg där man får svänga till vänster på. Norra Hesperiagatan, eller var det Hysteriagatan? Nåväl, sist och slutligen kom vi ut till Mechelingatan och därifrån hittar vi vant tillbaka till sjukhuset där fader T kommer emot oss småskrattande.
Besökstiden var slut, men vi tog nya tag senare igen. Nästa gång blir det gps för hela slanten!
Lördag
Idag var W trött och ledsen då jag kom till sjukhuset. Han hade just fått en spruta med blodförtunnande, så det var inte alls roligt. Sen åt han lite jogurt och flingor, men ingen mängd att tala om.
Alla värden är bra och de börjar hota med att flytta honom till avdelningen. Troligtvis inte ännu idag eftersom de har många patienter på avdelningen nu, men kanske i morgon. Hoppas själva på att det blir tidigast i morgon, för som vi tidigare konstaterat är det bra att han är på intensiven för där är övervakningen betydligt större.
Morfinliknande medicinen hade de slutat med under natten. Eller han får morfin vid behov men inte hela tiden som tidigare. Inga större abstinensbesvär har han haft ännu, vilket är bra.
Här kommer ett foto på W då han just har börjat äta. Kolla in byxorna! Han har blivit en riktig "stadilainen"!
Alla värden är bra och de börjar hota med att flytta honom till avdelningen. Troligtvis inte ännu idag eftersom de har många patienter på avdelningen nu, men kanske i morgon. Hoppas själva på att det blir tidigast i morgon, för som vi tidigare konstaterat är det bra att han är på intensiven för där är övervakningen betydligt större.
Morfinliknande medicinen hade de slutat med under natten. Eller han får morfin vid behov men inte hela tiden som tidigare. Inga större abstinensbesvär har han haft ännu, vilket är bra.
Här kommer ett foto på W då han just har börjat äta. Kolla in byxorna! Han har blivit en riktig "stadilainen"!
fredag 18 september 2009
Fredag
Dagarna går fastän tiden verkar stå stilla. Idag har W sovit mycket och då han har varit vaken har han varit på ganska bra humör. Ätit både lunch och middag utan större problem. Druckit bra. Ena dränet har de dragit idag, så nu är det två kvar.
Tills i morgon ska de försöka få nertrappat morfinliknande medicinen, så det går nog framåt. Lite sjuk är han nog då man flyttar på honom, men konstigt skulle det ju vara annars. Inte är han ju alls van att ligga flera dagar i sträck, så redan med det blir man ju sjuk i kroppen. För att inte tala om operationssåret.
Jag var annars tvungen att kika lite försiktigt innanför Ws skjorta idag och såret ser förvånansvärt bra läkt ut redan nu. Ingen rodnad runt eller annars blodigt och läbbigt, utan snyggt broderat. Kan nästan tro att kirurgen syr korsstygnstavlor på fritiden.
I morgon ska Å och M fara ut på äventyr om det går enligt planerna. Ut i Sibbo skärgård styr vi kosan nångång på dagen. M behöver lite miljöombyte och behöver slippa nånstans där hon kan springa ganska fritt. Här på mäckenhusets gårdsplan går det förstås, men snabbt bli gungan och sandlådan här tråkiga.
Tills i morgon ska de försöka få nertrappat morfinliknande medicinen, så det går nog framåt. Lite sjuk är han nog då man flyttar på honom, men konstigt skulle det ju vara annars. Inte är han ju alls van att ligga flera dagar i sträck, så redan med det blir man ju sjuk i kroppen. För att inte tala om operationssåret.
Jag var annars tvungen att kika lite försiktigt innanför Ws skjorta idag och såret ser förvånansvärt bra läkt ut redan nu. Ingen rodnad runt eller annars blodigt och läbbigt, utan snyggt broderat. Kan nästan tro att kirurgen syr korsstygnstavlor på fritiden.
I morgon ska Å och M fara ut på äventyr om det går enligt planerna. Ut i Sibbo skärgård styr vi kosan nångång på dagen. M behöver lite miljöombyte och behöver slippa nånstans där hon kan springa ganska fritt. Här på mäckenhusets gårdsplan går det förstås, men snabbt bli gungan och sandlådan här tråkiga.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
