Dålig uppdatering

Det har minsann varit dålig uppdatering på bloggen den senaste tiden... Sommaren kom och gick. Semester lär vi ha haft, men den är knappt ett minne blott mera. Vardagen slog till ordentligt redan första jobbdagen.

W och M är på nytt dagis och nu börjar det löpa på ganska bra. Annars leker och bråkar de ungefär som förr och trotsar sjufalt mera än vanligt. Kan inte vara lätt att vara fem och tre år...

Annars är väl allt som vanligt här på Lilleberga. Dagarna går sin gilla gång. Sova, äta, städa, tvätta, leka, bråka...

Ett litet livstecken från oss nu i alla fall. Kan inte lova att uppdateringarna fortsätter i samma takt, eller snabbare, men den som lever får se.

Gissa vilket djur!

M berättade gladeligen att faffa hade visat en "vilapippu" åt henne vid villan. Det är ett djur, så långt kan jag ge ledtrådar. Nu ska ni gissa vad det är!

Tror ni det är tråkigt att bara ligga på soffan? Inte då... Hittar annars bara på gissningslekar åt bloggläsare!

Bättre och bättre

Just när korvsoppan var serverad kom fammo hit. M som inte orkat göra så mycket hittills idag åt lite soppa som fammo matade och orkade till och med busa lite. Nu sover hon skönt i soffan medan storebror W är ENSAM ute. Jag sitter vid köksbordet och lurpassar på honom hela tiden, för jag litar inte på att han kommer ihåg att inte fara ut på vägen eller iväg med grannarnas barn som också är ute.

W "pynjar" på där ute med sin trampatraktor och snöklimpar. Han skulle lägga i ackuladdaren till traktorn sa han. Tror det är hälsosamt för honom att vara ute ensam lite, för då ser han att det nog är lite roligare att vara ute med M än ensam. För det mesta försöker han byta syster till en annan flicka vid Madicken. Syskonkärlek brukar man väl tala om...

W har planerat sommaren idag. Han och kusin L ska ha cykeltävling och se vem som cyklar snabbast. Han ska bli lika snabb att cykla som kusin W. Dessutom ska han ta cykeln till Madicken och tävla med barnen där också. Undras just varifrån han har fått tävlingsinstinkten ifrån? Inte är det från mor i alla fall, åtminstone inte då det gäller sportsliga aktiviteter.

Annars är det otroligt vad lite kaffe gör. Vi kokade kaffe efter soppan och vips fungerar min hjärna på flera kugghjul än före. Känner mig inte dödstrött, utan bara slö och allmänt lat. Före kaffet funderade jag allvarligt på att sova en stund på dagen, men nu känns det bättre. Får nog citera en kompis kommentar: Mera kaffe åt folket!

Nej, nu ska jag se om W kan tänka sig att komma in igen. Vågar inte utmana ödet och låta honom bli för trött där ute. Vem vet, kanske han vilar en stund nu efteråt så även jag kan slappa i soffan en stund. Vardagslyx skulle det vara minsann!

Sjukhuslekar

Här leks det sjukhuslekar för hela slanten. Dockor och nallar har varit med om labbprov, ultraljud, blodtrycksmätning, röntgen, sövning och olika ingrepp. Alla har blivit friska så de har fått fara hem tillbaka. Då man inte har de rätta instrumenten tar man vad man haver. Som blodtrycksmätare fungerar en sandal med tarra, ultraljudsapparaten är duploklossar, röntgen är den bärbara datorn och en fjärrkontroll. Allt är möjligt!

Sovdags är en plåga här för tillfället. W vägrar somna eller ens gå till sängs. Skulle vara bra att vara tankeläsare, så man skulle veta vilka trådar man ska dra i, men det är väl bara att fortsätta bearbeta och hoppas att det snart går över. Känns inte bra att ha ett barn som inte kan sova pga hjärnspöken... Speciellt eftersom han inte kan sätta ord på vad som är fel. Tips tas tacksamt emot om någon har lösningen på detta!

Fredagsmys

Äntligen hemma! Nyduschade och lagom möra har vi ätit bananasplit som en del av fredagsmyset och efter gröten blir det "hauskat kotidot" och "gambäfammokarameller" och så kanske lite nötter. Efter att barnen somnat blir det korkat en vinflaska ifall båda föräldrarna ännu är vakna då...

Borta bra men hemma bäst är ett slitet uttryck, men ack så sant det är...

Tvättmaskinen rullar en tredje omgång nu och torktumlaren är inne på sin andra. Vi har eldat i kakelugnen och haft igång luftvärmepumpen för att få behagligare temperatur här inne. Husbilen är urstädad och förd tillbaka i utbyte mot två vilda hundar. Räksmörgåsar är ätna och lekar är lekta. Ännu leker barnen flitigt fastän det börjar bli kväll.

Morgondagens utmaning är att lägga tillbaka klädseln på bilstolarna. De är just nu i tvättmaskinen, och då man vet hur knepigt det var att få bort klädseln, så vågar man knappt tänka på hur det ska vara att lägga tillbaka dem.

Drömmar

För en tid sedan då W vaknade frågade han genast: Var är chipsmaskinen? Den som var bakom dörren... Oförstående mor som Å är frågade hon va? Vilken maskin? Chipsmaskinen, svarade W, som jag o M har byggt så inte mamma och pappa behöver knara då vi inte har någon chips. Han hade helt klart drömt om en chipsmaskin. Några dagar senare ritade han också denna chipsmaskin på papper, så man förstår nog att drömmen var verklig.

Likaså var M strålande glad i morse då hon vaknade. "He e ååter" sa hon flera gånger. Å och W frågade flera gånger vad det var som var "ååter", dvs. fast. Då gick hon fram till väggen i sovrummet och sa: Dähäär e ååter nu. He ha int braka naa. Hon hämtade pappa för att han också skulle få se att väggen var hel och inte söndrig. Vi försökte fråga om hon har drömt, men hon bara tittade oförstående på oss och sa nej...

För någon natt sedan talade M i sömnen om att "krabbo får int koma naa". W och M har en plastkrabba som de brukar leka med på andra våningen. De kastar ner den i trappan och springer undan. Tydligen var det en sådan lek som behövdes bearbetas under natten också.

Igår hade M också en låtsasmus i handen som vi skulle klappa. Då vi gick in i leken och sa att den sprang upp för trappan for hon snabbt i trappan och hämtade den. Sedan då vi sa att den sprang på golvet sprang hon hårt undan med skräckblandad förtjusning. Det var på fullaste allvar. Ingen tvekan om att hon faktist såg musen.

Små små händelser som är som guldkorn i vardagen. Tänk om man kunde komma ihåg alla roligheter sen då barnen är stora. Man kan ju skriva ner händelser, men ändå får man inte dokumenterat känslan och stämningen.

Nu blir det dags att ta fram dammsugaren och ge sig på jakt efter hundvalparna vi har springande/rullande på golvet. Hoppas inte E&E springer ivägen.

Dagvårdsplats

Igår blev dagvårdsplatsen klar. De små ligisterna W och M ska få vara med sin kusin T på Flotten. Säkert både bra och dåligt att en lekkamrat är bekant från förr. Bra eftersom det är en mindre att lära känna men dåligt att de redan har en relation till honom. Ena "tanten" känner vi från förr, så vi är nöjda.

Snart blir det familjebastu här, för vi ska på kalas ikväll och då passar det sig inte att vara smutsiga! Presenten bör paketeras och ett kort bör ritas... Vi ska tro vi hinner.

Nya vindar

Ja nu blåser det nya vindar på Lilleberga igen. Det är dags för Å att börja jobba igen. Eventuellt blir det dags för någonslags dagvård för M och W. Beror på omständigheter som ingen här på Lilleberga kan påverka. Mystiskt, mystiskt...

Annars går dagarna ut på trots, gråt, gräl och nej-nej. Vet inte om det bara är trotsen som hör till åldern eller om W har nån förkylning i kroppen, för det är nog värre än vanligt. Men jag misstänker nog att det är vanlig trots bara.

Vi har försökt få W att vara utan blöja här, men han säger att han ska vara lika stor som pappa för att vara utan blöja...

Ibland kan M och W faktist leka riktigt bra, speciellt om de får vara uppe på andra våningen. Igår hade de (mest W) lagt vatten i bubbelpoolen och hällt i en flaska balsam. Sånt som händer säkert, men här i huset var det första gången W hade gjort nåt sådant. Häromdagen fick dammsugarens hepafilter en behandling av Ws tång med assistans av M. De satt snällt och lekte en lång stund, tills vi började ana oråd och gick dit och titta. Det är ju inga farliga saker som har hänt, men man ser ju tendensen...

Nu blir det snart dags att söka efter dagens lunch i kylskåpet.

Den stora tröttheten...

Den stora tröttheten har kommit för att stanna här på Lilleberga nu. All stress rinner av oss och vi får inte gjort något vettigt. Vi stiger upp, äter frukost, är ute, äter lunch, leker, äter middag, leker, äter kvällsmål och lägger barnen. Sen sitter vi på varsin soffa och stirrar tomt framför oss och slötittar på tv:n. Skulle vi inte veta orsaken skulle vi säkert söka läkarhjälp, för man kan inte vara såhär "saamaton" utan att det är något fel. Men nu vet vi ju att det är en reaktion på situationen.

W har fortsatt att trotsa och protestera idag också, men lite lugnare har det varit. Han ville t.o.m. fara till fammos idag, så han har inte blivit helt hemmakär ändå. I morgon blir det igen att fara ut med trampatraktorn och så blir det kanske blomlöksjakt på stan. Vi "behöver" mera tulpaner och sånt till vårens rabatter.

Hemma igen!

Nu är vi hemma igen. Golvvärmen är uppskruvad, alla är duschade och barnen sover. Några väskor är ouppackade ännu, men det mesta är faktist redan uppackat.

Hemresan gick än en gång över förväntan. Vi stannade i Härmä för att hämta något att dricka, annars körde vi i ett kör! Slå det om ni kan! Ena veckan kör man ner i ett kör med två barn under 3,5 år i bilen, sen opereras ett av barnen och om ca två veckor kör man upp tillbaka de nästan 500 kilometrarna i ett kör! Kan inte säga annat än att vi har duktiga barn.

Misstänker att morgondagen blir en lekdag här. W kommer knappast att ha lust med något annat än att leka ute och leka inne. Förhoppningsvis går ätandet bättre i morgon, för idag har det som sagt inte varit så stort matintag för honom.

Nu blir det snart att krypa till kojs och njuta av egna sängen.